Välkommen Advent!

Idag var det äntligen lite frost ute. Ingen snö eller så. Men frost och knaster under skorna. När jag åkte hem var det lite vitt och förmodligen lite halt. Skogen är alldeles mörk. Tänk så många som passerat vår gamla väg genom århundradena. För inte vågar man tro att människorna tog denna väg genom skogen för årtusenden sedan.....

Mörker är mysterium. Mörker är hemlighet. Mörker är okänt. Nu i Advent är det en väntans tid. Väntan på Julen. Väntan på familjefesten. Väntan på Kristi Födelse. Denna lilla bebis som påverkat vår värld så enormt mycket. Som önskade kärlek till alla. Liten som stor. Gammal som ung. Överallt på vår gemensamma Jord.

I min stuga i den mörka skogen vill jag välkomna mina gäster med en vacker krans. Inte med ett Jesusbarn. Han ska inte sitta ute och frysa. Utan med en välklädd Jultomte. Röd och grann med skinnbräm på luvan. Lovar klappar till alla snälla barn. Min stuga kommer att vara fylld av barn denna viktiga dag!

Har du vägarna förbi så knacka på!

/YvvePyvve